Vad har hänt med dej?
Jag förstår inte, vad har händ med dej? Varför förändras man när man skaffat pojkvän? Jag märker de på mej själv.. men framför allt på dej. Du har alltid vart dryg, men du är extremt nu.
Och den där (T).. en "kompis" kan vi säga.. jag känner honom knappt. Alla hatar honom.. så sägs det i alla fall. Han har aldrig gjort mej nått.. men han pratar en massa skit om två av mina kompisar. Jag känner mej ganska dum som inte säger åt han att sluta snacka skit. Men ändå, jag håller ju inte med häller. (Men varför skulle jag? Dom är mina kompisar! Jag vill inte snacka massa skit om dom då.)
Han kommer fram och kramar mej, han snackar med mej .. och vinkar åt mej. Mina kompisar tycker jag bara kan putta bort han när kan kommer fram.. men jag kan inte göra det. Jag har jättesvårt för att säga nej, ska jag klara av att putta bort han då? Jag kan inte säga att jag är kompis med han.. han tror det.. men jag känner han inte änns. (Men de gör väll ingen egnetligen)
Men att jag varken håller med eller säger emot , jag tycker de känns ganska rätt faktiskt, Jag vill inte bråka med nån av dom. Men jag säger i alla fall till mina kompisar vad han säger om dom. de vill dom ju. Vi är ju kompisar. berättar man inte saker för varandra då? Fattar inte varför dom snackar om han hela tiden, ändå säger dom att dom "skiter" i honom. Att han är helt dum i huvet. Jag fattar inte. Ni bryr er visste, annars skulle ni inte snacka om han. Och han snackar skit om er, och så säger ni att ni -aldrig- snackar skit om honom. DE ÄR JU FAN DET ÄNDA NI GÖR! Jag kan inte säga att jag pratar mindre. Men jag har aldrig häller sagt att jag inte bryr mej. Visst, han är inte min kompis.. jag vill inte va hans kompis.. men jag bryr mej ändå. Jag kan inte säga att jag inte vill ha nått med honom att göra bara för att han är så "hatad" av alla. Att enligt min kompisar får dåliga ryckten bara av att prata med honom. Jag bryr mej inte.. jag bryr mej inte om jag skulle få värsta rycktena spridda om mej. vad gör det? Jag är fortfarande jag. Och varför tro på ett par ryckten, ryckten är "aldrig" sanna.. de borde folk förstå. visst, jag skulle troligen få en massa snea blickar när jag går på stan.. men de är ju inte direkt som om de skulla sänka mitt självförtroende. Vem får inte sne blickar? Alla lär ju få de nån gång.
Nu vet jag inte vad jag pratar om längre direkt. men de kändes skönt att skriva.. Att få ut det mesta av alla känslor jag har.
Jag vet inte vilka som kommer läsa detta. Min första blogg. Kommer troligen bara skriva känslor här. Och jag tror inte speciellt många kommer fatta allt. Vet inte om jag själv fattar.. lite rörigt kanske.
Och den där (T).. en "kompis" kan vi säga.. jag känner honom knappt. Alla hatar honom.. så sägs det i alla fall. Han har aldrig gjort mej nått.. men han pratar en massa skit om två av mina kompisar. Jag känner mej ganska dum som inte säger åt han att sluta snacka skit. Men ändå, jag håller ju inte med häller. (Men varför skulle jag? Dom är mina kompisar! Jag vill inte snacka massa skit om dom då.)
Han kommer fram och kramar mej, han snackar med mej .. och vinkar åt mej. Mina kompisar tycker jag bara kan putta bort han när kan kommer fram.. men jag kan inte göra det. Jag har jättesvårt för att säga nej, ska jag klara av att putta bort han då? Jag kan inte säga att jag är kompis med han.. han tror det.. men jag känner han inte änns. (Men de gör väll ingen egnetligen)
Men att jag varken håller med eller säger emot , jag tycker de känns ganska rätt faktiskt, Jag vill inte bråka med nån av dom. Men jag säger i alla fall till mina kompisar vad han säger om dom. de vill dom ju. Vi är ju kompisar. berättar man inte saker för varandra då? Fattar inte varför dom snackar om han hela tiden, ändå säger dom att dom "skiter" i honom. Att han är helt dum i huvet. Jag fattar inte. Ni bryr er visste, annars skulle ni inte snacka om han. Och han snackar skit om er, och så säger ni att ni -aldrig- snackar skit om honom. DE ÄR JU FAN DET ÄNDA NI GÖR! Jag kan inte säga att jag pratar mindre. Men jag har aldrig häller sagt att jag inte bryr mej. Visst, han är inte min kompis.. jag vill inte va hans kompis.. men jag bryr mej ändå. Jag kan inte säga att jag inte vill ha nått med honom att göra bara för att han är så "hatad" av alla. Att enligt min kompisar får dåliga ryckten bara av att prata med honom. Jag bryr mej inte.. jag bryr mej inte om jag skulle få värsta rycktena spridda om mej. vad gör det? Jag är fortfarande jag. Och varför tro på ett par ryckten, ryckten är "aldrig" sanna.. de borde folk förstå. visst, jag skulle troligen få en massa snea blickar när jag går på stan.. men de är ju inte direkt som om de skulla sänka mitt självförtroende. Vem får inte sne blickar? Alla lär ju få de nån gång.
Nu vet jag inte vad jag pratar om längre direkt. men de kändes skönt att skriva.. Att få ut det mesta av alla känslor jag har.
Jag vet inte vilka som kommer läsa detta. Min första blogg. Kommer troligen bara skriva känslor här. Och jag tror inte speciellt många kommer fatta allt. Vet inte om jag själv fattar.. lite rörigt kanske.
